En helt fantastisk söndag med fyra vårglada
hundar på promenad i mina hemtrakter, blev det idag. Solen värmde så skönt att luften för första gången på jag-vet-inte-när kom upp i dryga 5 plusgrader!
Närmaste granne till gården där jag växte
upp är sedan mer än 50 år en, av människor, övergiven och öde plats. Husgrunden står kvar och en liten oansenlig skylt, som en skolklass för många år sedan satt upp, ger information om att här var det bebott i mer än 40o år - tänk så många sådana här små nedlagda torpställen det finns runt om i landet! Tragiskt, tycker jag.
Här växer den rödlistade (”nära hotad” enligt
Artdatabanken) LUNGLAVEN på de gamla askarna. Den anses vara en signalart för
skyddsvärd natur med hög biologisk mångfald - och är sååå vacker!
Om man tittar uppmärksamt ser man ett och annat spår efter mänskligt liv också…
En emaljerad kaffepanna...
Tänk, alldeles, alldeles snart kommer det att vara vackert ljusgrönt och vitsippsvitt ( i stället för snövitt) i den här dungen.
Isen ligger fortfarande tjock på sjön...
... och i skogen har den inte heller smält undan ännu. Visst är det vackert?! Här ser den nästan ut som
fossil.
4 kommentarer:
Så vackra kort! Man kan tro att du redan lärt dej av din fotokurs?! Hänger gärna med på en sådan promenad framöver! PS,. Min dag har också varit fantastisk!
Tack, men jag har MÅNGA år av lärande kvar ;-). Skönt att höra att du haft en bra dag!
Vi kanske kan ta med våra döttrar och barnbarn, och åka upp tillsammans en dag?
Tur att det är gott om plats däruppe, eftersom vi i så fall blir åtta vuxna och sju barn, om jag räknat rätt. ;-)
Iskorten är supervackra!! Synd att jag missade den promenaden...
Hej!
Vilka rostiga skatter du hittade.
Kram Anette
Skicka en kommentar