Visar inlägg med etikett Lite av varje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lite av varje. Visa alla inlägg

måndag 22 september 2014

Rik igen!

Klicka på bilderna för bättre upplösning
Clematisen, 'Rouge cardinal', och jätteverbenan bara blommar och blommar och blommar...

Åh vad jag tycker om hösten! Speciellt efter en sådan fin sommar som i år med massor av sol, värme och regn om vartannat. Äntligen kan jag nu andas in luft som inte bränns och behöver inte längre gömma mig inomhus när kvicksilvret i termometern stiger över 30°. Livet saktar liksom in, och mörkret som upptar allt större del av dygnet gör att de levande ljus som tänds ute och inne, syns. Vackert!

Och så är det så mysigt att komma tillbaka till gymmet igen och få krypa in i spinninggrottan tidiga morgnar, med go'a vänner :-).



"Det finns inte mörker nog i hela världen för att dölja ett enda litet ljus" (irländskt ordspråk)



Men det allra, allra, ALLRA bästa med hösten är att det ju också är tid att skörda det man sått, och samla i ladorna.

Och så småningom få bädda in alla buskar, växter och odlingsytor med vissna löv och torrt gräs. Så att de inte förfryser om vintern blir hård.




Torkade vinbär blir vintergodis till hönsen



Förr i tiden hade man ofta en speciell nässelgård och det finns det även hos mig - nässlorna som ger både växtnäring till odlingarna och tillskottsfoder till hönsen på vintern är guld värda!


Pallkragarna visade sig vara helt suveräna att odla i; löken blev gigantisk, morötterna jättefina, ärterna många och de olika kålsorterna (som jag provat för första gången i år) blev precis som jag önskade, men knappast trodde, att de skulle bli.

För att inte tala om hur väldigt mycket smidigare och enklare det blev att rensa och hålla ordning!



Av varje potatis Amandine blir det 12 - 15 sådana här fina knölar!



Här är den största knölen av dem alla - tändsticksasken är modell stor...






Tyckte att det var lite bökigt att skörda brysselkålen (de satt fast så hårt på stammen...) så det blir nog bara någon enstaka planta av den i framtiden.






Grönkål äter vi inte mycket av men den älskas av hönsen och står gärna kvar ute i minusgrader, så den kommer det att bli mer av nästa år, liksom MÅNGA fler plantor av blomkål och broccoli.



Grönkålsträd... ju mer man tar, ju mer växer det ut



Grönkålschips - mums!



Fantastiska blomkålshuvuden blev det, och jag var helt barnsligt glad och stolt över dem



Som synes är broccolibuketterna från bladvecken ganska små, men de är precis lika goda som de stora toppskotten


Har i år samlat fröer från olika blommor och grönsaker, och så ska jag försöka mig på experimentet att ta fram egna morotsfrön. Kommer att spara några morötter i sand i jordkällaren under huset över vintern, och därefter plantera ut dem till våren.  Sedan kommer de förhoppningsvis att gå i frö nästa höst och dessa frön kommer därefter att sås våren därpå. Ibland (eller faktiskt ganska ofta när det gäller trädgård) är det tålamod och långsiktighet som gäller :-).




Lökblommor



Dillfrön - så vackra i sin enkla brunhet


Sådde lök för att få egen sättlök till nästa år, men köpte också sättlök för årets och vinterns konsumtion. Tog upp de frösådda när de uppnått lagom sättlöksstorlek, men av ren nyfikenhet så lämnades några kvar i jorden för att se hur mycket de skulle växa. Genom de goda förutsättningarna i år så blev de helt perfekt stora. Eftersom det är lite svårare att spara sättlök ända fram till april-maj än att spara torra fröer, så är det bra att veta att det faktiskt går alldeles utmärkt att så lök.




Nästa års sättlök får torka i solen innan vinterförvaring



Till vänster ligger normalstora lökar från frön, till höger en av alla de nästan groteskt stora från sättlöken



Trädgårdens äldsta äppelträd (som jag kallar Fågelträdet eftersom det varje år häckar olika sorters småfåglar i det) bär vinterfrukt och nyligen fick jag veta att det är av den gamla sorten 'Husmoder' - jättegoda äpplen att göra mos och paj på


Äpple, hasselnötter, honung, kanel, lite ströbröd och tunna skivor smör
- i micron 3-4 min. Så enkelt. Så gott!


Vet inte om jag är ovanligt lättroad, men jag känner mig så otroligt lycklig och RIK på något sätt när jag strosar runt i trädgården och gräver fram, klipper av, drar upp eller plockar sådant som vuxit klart. Och sedan går ner till hönsen och hämtar med mig några ägg, går in i köket och lagar till något enkelt. Tror att jag njuter extra mycket, och tycker att det är extra gott, bara för att jag varit delaktig i hela "skapande"processen. Om ni förstår hur jag menar J.


Pengar är livsnödvändiga att ha i vårt samhälle, men de går inte att äta... och ger definitivt inte ovanstående sorts lyckokänsla!



*****


Allt i trädgården är inte ätbart, utan "bara" vackert;




Blomsterbönan finns med år efter år



Kärleksört 'Matrona'


 
Småfåglarna, som nog också samlar inför vintern, är som galna på talgbollarna





Riddarsporren, 'Picolo', remonterar i år!



Rudbeckia 'Magnus'



Rosenskäror 'Cosimo Purple red-white' och 'Double clic'



Rådhusvinet som nu, sju år gammalt, äntligen blivit den levande vägg
jag drömde om när det planterades!


Fortsätt njuta av den vackra hösten, och för dig som kanske inte gillar den mörka årstiden lika mycket som jag gör så betänk att för varje dag som går är vi ett steg närmare - VÅREN!









måndag 14 juli 2014

Skördeglädje och nybygge, modell mini



Klicka på bilderna för bättre upplösning
Att säga att det växer så det knakar är verkligen ingen överdrift i år!


Vilken sommar vi har! Man flyttar ut, och inomhusaktiviteter som städning och datorhäng har lägsta prioritet. Men så kom regnet ett par dagar, och jag fick lust att skriva några rader om hur livet rullar på i trädgården.

Vattnet från spridaren gör så vackert mönster av tomaterna genom växtskåpsfönstret

Skördetiden började för ett tag sedan med squashen, som nu i princip dagligen anrättas på både längden och tvären. Allt är naturligtvis inte moget och klart att skörda ännu, men även dill, lök, tomat, sallad, potatis, sockerärtor och sist, men absolut inte minst, broccolin har vi börjat ta in av!

Tror inte jag vet någonting som ger mer tillfredsställelse och en känsla av rikedom, än att kunna gå ut i landet och plocka in en massa godsaker till lunchen! Ja, alla ni som har en egen täppa vet helt säkert vad jag menar J.


Har aldrig köpt en broccoli i affären som varit så god och vacker som den här!



Sockerärtor ska skördas precis nu när man bara anar ärtorna i skidan


Har pysslat om mina kålplantor som bebisar, och de har svarat med kraftig tillväxt. När jag så fick syn på de första vita flygfäna fick jag smått panik, och såg framför mig hur all kål skulle komma att se ut som förra årets grönkål; helt avätna och med kala stammar.


Lättkokta sockerärtor och broccoli

Googlade och hittade ett tips att man kunde lägga på vedaska vilket de små flygarna tydligen inte skulle gilla. Sagt och gjort, ut med vattenslangen och därefter pudra ett fint lager av ovan nämnda aska på alla bladen. Täckte sedan med fiberduk och hittills har angreppen hållit sig på en hyfsad nivå – nu är det nog bara att regelbundet fortsätta behandlingen, och hålla tummarna för att kålfjärilen ger upp. Nästa år får det bli odlingstunnlar.


Här syns det hur det växer upp små buketter i bladvecken på broccolin


Broccolibuketterna växer upp i toppen av växten, men även i alla bladveck och jag har läst att plantan kommer att producera mängder av buketter. Låter mycket lovande för då kanske det till och med blir lite att frysa in J.

Måste erkänna att jag inte hade en aning om var eller hur brysselkålen skulle komma att utvecklas på plantorna, men så här växer de;




Så hur var det nu med nybygget då? Jo, Yohanna och jag har – inspirerade av bilder på nätet - byggt ett hotell för fjärilar och diverse insekter. Skönt med projekt som inte kräver ritningar och bygglov tycker jag ;-), men en enkel skiss (som vi sen inte följde...) gjorde Yohanna i alla fall;




Hon blev måttligt road när jag förstörde den med att skriva "Tallkottar" för allt skulle ju vara figurativt kantänka ;-). En hel del sågande blev det sedan - tur att det finns finsågar.




Vi tog vad vi hade i materialväg, och i det sammanhanget måste jag bara få konstatera att fläder är ett härligt användbart träd till flera olika ändamål förutom att koka fläderblomssaft av. Det har en mjuk kärna (precis som bambu) som vi tror att djuren ska gnaga ur, för att sedan kunna krypa in i och övervintra varmt och skyddat. Det skjuter dessutom mycket skott som jag låter växa upp för att sedan ta ner, låta torka och slutligen ha som slitstarka & hållbara stödpinnar.

Och så här blev slutresultatet!




Nu hoppas vi förstås på att hotellet ska bli fullbelagt till hösten J.

Och så lite blomsterfröjd för ögat;


Bland lök och morot har vi sått ringblommor



Rosenskära


 Kaukasisk fetknopp
- vet inte riktigt vad det är, men jag är väldigt svag för lite tufsiga & rufsiga blommor


En tufsrufs till - honungsfacelia är en gröngödslingsväxt som jag sått här och var. Humlorna ÄLSKAR den!


Oreganon är också superpopulär hos humlor, bin och fjärilar...


... liksom stäppsalvian ...


... honungsrosen och riddarsporren 
(tycker för övrigt att det här är en väldigt vacker kombo :-).


Någon som kan gissa vilka som så småningom kommer att bli mina nya husdjur? ;-)



Ha en fortsatt riktigt härlig sommar var du än befinner dig, och vad du än gör!


fredag 20 september 2013

Feel good-resa till Toscana!


Har knappt hunnit återhämta mig efter en av de roligaste och mest intensiva veckorna i mitt liv fylld av träning, dans, mat och gemenskap med en busslast spännande (och för mig innan resan okända) människor - alltså, den optimala semesterresan!

Så mycket fotograferande hanns inte med, men här kommer i alla fall en liten bildexposé. 


Tänk Italien...






Mellan Pisa och Florens bodde vi, nära byn Volterra



... tänk Toscana...


Utsikt från vår altan


... blunda och smaka på orden - visst känns det vackert?! Och varmt?

Visst känns det pasta, pizza, bruschetta, vin och oliver?







Ljummet, nybakat bröd...




... limoncello och biscotti...







... apelsiner och honung?









Mitt i alla dessa smaker, lukter, värme och skönhet bodde vi på en av Toscanas oräkneliga kullar mellan Pisa och Florens i en helt underbart fantastisk vecka!

Här är vårt boende, Diacceroni, i tyst och stilla gryningsljus.




Och till den här magiska utsikten med en oändlig himmel vaknade vi varje morgon!





Men det var sannerligen inte bara mat och vackra vyer som vi kunde njuta av, utan till största delen fylldes dagarna med cirkelträning, zumba, olika yogapass, boot camp, löpning, promenader, funktionell träning, pilates, grid roll, massage (TACK Carin!) och sist men inte minst; cykling i det böljande toscanska landskapet med (enligt somliga!) härligt branta, långa uppförsbackar till de små byarna på kullarna där man kunde äta världens godaste glass och ta en kopp urstark espresso.


Nån direkt vila var det alltså INTE tal om!




Inte en enda bild fick jag, av kanske förståeliga skäl, på alla träningspass men Stefan Jespersen gjorde en fin film - TACK för att jag får länka ut den, Stefan!


Våra hyrcyklar

Utöver alla ovanstående aktiviteter blev det också några utflykter med bussen; bland annat till havet och vandring på bergssidan i nationalparken Cinque terre mellan några av de fem byarna med det turkos Medelhavet att vila ögonen på när man stannade på något av de tusentals trappstegen för att ta en klunk vatten. 

Här lämnar vi hamnstaden La Spezia för en tvåtimmars helt fantastiskt vacker båtfärd till byn Monterosso al Mare som är den av byarna som ligger längst ut.




Vackra klippor...








... och så byarna förstås med sina färgglada husfasader!



Några av oss hoppade av i den näst sista byn, Vernazza, där vi unnade oss själva en helt superb lunch vid bord med vit tygduk, riktigt porslin och glasglas - lyx!





I 30° värme är det viktigt att dricka mycket - ömsom vin...





... ömsom vatten





För nu väntade en ca fem kilometers vandring från Vernazza...


Vernazza








... till Corniglia där vi sedan tog tåget tillbaka till La Spezia.


Corniglia



Corniglia

I stället för grisfest och sangria som i Spanien, bjöds vi på pasta- och pizzakvällar med lokalt producerat vin och långdans & zumba med världens bästa Karin Svensson (som tillsammans med maken Peter arrangerat resan) så svetten dröp och man blev helt som berusad på musik och dans!

Tror inte att jag någon gång tidigare varit i ett sammanhang med så mycket positiv energi, skratt och glädje som i det här gänget. Olika åldrar, olika personligheter, ja olika allt - men med ett gemensamt: alla bjöd på sig själva från morgon till kväll!!!




Bilden lånad av Maria Andreasson