Uppnådda mål!

När jag i slutet av 2010 bestämde mig för att försöka ta mig ur den isolering och fysiska och mentala förlamning jag levt i sedan hösten 2004, så satte jag upp några visioner av hur jag önskade att mitt liv skulle utvecklas under det kommande året. Det var några få, men konkreta, saker jag ville uppnå;

# göra mer saker tillsammans med barnbarnen

# börja träna inför tjejklassikern, och göra de första två delmomenten
# försöka återuppta kontakten med vännerna

# få ordning på min vardag i stort som i smått

Börja leva helt enkelt, och inte bara vara vid liv...

 När det ett år senare så var dags för utvärdering kunde det konstateras att jag i stora drag lyckats med det jag föresatt mig, och sakta men säkert blivit starkare till både kropp och själ vilket var väldigt, väldigt skönt!

Nya visioner formulerades (tog inte i för mycket utan försökte vara realistisk i målsättningarna *s*), en del av de gamla fick fortsätta in i 2012 och idag ser jag att nästan allt har blivit verklighet.

Bland annat slutförde jag, tillsammans med övriga fyra gudinnor, tjejklassikern vilket är bland det roligaste jag gjort! Att tillsammans med goda vänner få träna, och genomföra, ett sådant projekt är något jag rekommenderar alla!

Vansbrosimmets 1 000 meter var jag livrädd för, eftersom jag är en usel och VÄLDIGT långsam simmare, men det blev en mycket enklare uppgift än jag fruktat. Därmed inte sagt att jag tycker det är roligare att simma idag ...

Milen på Lidingöloppet  joggade jag i lugn takt och njöt av de vackra omgivningarna, och Vasaloppets 3 mil gick också som planerat. Det var dock det lopp där jag var tröttast efter målgång. Men det berodde säkert på att vi sov så dåligt på Vasaloppståget upp *s*.



Vätternrundans 10 mil, slutligen, var inte heller den jobbiga strapats jag bävat för - det var en väldigt flack bana med egentligen bara en enda lång backe upp på Omberg, och den för uppgiften nyinköpta svarta Panthern var en ren fröjd att susa fram på!

Efter målgång i Motala åkte vi hem till boendet i den gamla brunnsorten Medevi brunn och firade med riktigt fin champagne och en god middag! - vilken underbar känsla!!!

Allt positivt som träningen genererar spiller över på allt annat i mitt liv, genom att jag rent fysiskt får mer energi och ork. Träningen kommer alltså att följa med mig så länge jag får vara frisk, men i Vision 2013 blir det fler inslag av praktisk natur som att skrapa och måla mina fönster... Ett jobb som har behövts LÄNGE, men som är så omständligt, svårt och, framför allt, trist att det bara skjuts upp och skjuts upp. Här gäller det att hitta positiva affirmationer och komma igång helt enkelt, vilket får bli till våren när man kan stå i garaget och jobba utan att frysa ihjäl.

Ja, ja - alla har vi våra sätt för att få livet att fungera, och det här hjälper mig.

Ett riktigt bra 2013 önskar jag er alla
- crea diem!

Firande med Gudinnor!

Dagens träningsdos:
Springer 4 km
Cyklar 15 km

Kättingen från stupröret fyller sin funktion *s*

- visst är det vackert även när det regnar?!
 P S om man klickar på bilderna i bloggen så ser man dem med bättre kvalité D S

 Äntligen blev det ett ordentligt firande av Tjejklassikerprojektet! Efter en stund i solen på bryggan vid Mellan-Nääs så cyklade vi i gemensam tropp upp till vackert belägna Restaurang Sävelången (den kanske inte heter så längre?) med en vidunderlig utsikt över just - Sävelången.

Några åt förrätt, alla åt varmrätt och de flesta åt efterrätt. En tog förresten in TVÅ efterrätter, för de var så små (inga namn...). Å andra sidan drack de andra flera glas vin, så då jämnar det väl ut sig, eller hur? *s*

Vi pratade en del om vad vi ska hitta på som nästa utmaning, men det känns som att det inte finns något som kan mäta sig med det vi gjort. Hmmm, det vore väl i så fall halvklassikern, men det verkar inte riktigt som att alla är med på det tåget - ännu.

 Ätandes, drickandes, tjötandes och skrattandes satt vi så hela kvällen och såg solen gå ner över vattnet, innan vi i den, faktiskt ganska ljumma sommarkvällen, cyklade hem. 

Det blev en helt underbar kväll med fantastiskt god mat och varm gemenskap - kan livet bli så mycket bättre?!

Klassikerdiplomet...

Dagens träningsdos:
Simmar 1 000 m

... kände jag mig manad att göra något fint av, så det och medaljerna fick flytta in i en gammal ram som låg och skräpade. Är faktiskt riktigt nöjd med resultatet!

För övrigt har det varit ytterligare en härlig och produktiv dag, som började med simning i Nolhaga tillsammans med tre gudinnor. Sedan blev det (nyttig den här gången) frukost på Ekstedts bageri i caféstaden Alingsås.

Har haft barnbarnsbesök hela dagen, och därmed lite trädgårdshjälp *s*. Idag var det dags att nässelvattna landen som nu ligger helt ogräsfria. Som härlig avslutning på dagen blev det den sedvanliga skogslångpromenaden med alla hundarna i Fågelnässkogen, där de både kan springa obehindrat och bada i bäcken vilket de älskar!

 

Surhål

Dagens träningsdos:
Springer 4,2 km

 Målfotot från Vättern - tycker fotografen lyckades fånga min "seger"gest riktigt bra *s*

Har äntligen börjat klättra upp ur surhålet jag befunnit mig i sedan jag blev förkyld helgen efter Vättern. Förkylningen i sig gick snabbt över, men jag kände mig bara tom och handlingsförlamad, så det blev ingen träning alls i midsommarveckan. Inget annat konstruktivt heller för den delen så gräset har vuxit, ogräset frodats i grönsakslandet och hemmet förfallit. Det har känts så himla konstigt att det efter 1½ års planering och träning plötsligt är över - att jag och två av gudinnorna gör Göteborgsklassikern känns inte alls som en lika stor grej...

Nåväl - alla vi gudinnor trotsade idag regnet, och sprang några kilometer i elljusspåret. Det var verkligen helt UNDERBART!!! Efteråt åt vi sill och färskpotatis, och bestämde i demokratisk anda att vi på torsdag ska gå ut och fira Tjejklassikern med en riktigt god middag på Restaurang Sävelången. Looking forward!
*********
En av kycklingarna har dött i samma åkomma som drabbat någon eller några kycklingar varje år. Det börjar med att de nyser, ser lite emliga ut i några dagar, och till slut får de svårt att andas och sitter bara stilla med huvudet uppsträckt och öppnar och stänger näbben för att till slut somna in. Nu när jag vet förloppet försöker jag få hjälp att avsluta livet på dem så att de slipper självdö.
Jag vet faktiskt inte vad det är som händer, men misstänker att de blir förkylda och är för små för att klara av det. De går ju ute i hagen med mamman på dagarna, och eftersom hon inte har några problem att vara ute i regn och rusk så kanske hon inte förstår att de är för små? När jag hade hönor förr så hände detta dock aldrig, och jag tycker inte att jag höll dem inne när det var dåligt väder. Nu hoppas jag förstås att de två som är kvar klarar sig.

 

Belöning...

Dagens träningsdos:
Cyklar 14 km

Förutom att det senaste 1½ årets träning genererat ett enorm psykiskt och fysiskt välmående, så fick man efter att ha genomfört tjejklassikern möjlighet att köpa följande belöning (vilket jag självklart gjorde);

Den här guldkronan kommer att hänga runt min hals till den dag jag lägger i näsan i vädret, var så säker! *s*.

TjejKlassikern genomförd!!!

Dagens träningsdos:
Springer 4,7 km

Medevi brunns gamla badhus

I fredags eftermiddag styrde vi kosan mot Motala och vårt boende på Medevi Brunn. Kvällen innan hade vi med mycken möda och stort besvär lastat in alla fem cyklarna i Gunillas släpkärra. Hon hade varit tvungen att slänga ut sina soffor så att vi skulle få mjuka dynor att skydda våra diamanter med. Tack för det, Gunilla! *s*

 

The taikon style

Lördag morgon var vi tidigt uppe och åt frukostbuffé i det "lutande" huset från 1700- eller kanske till och med 1600-talet. En del av oss slukade maten, medan en del inte hade någon aptit alls - nervösa?! Absolut!

Tillbaka till vårt maison vidtog diverse viktiga förberedelser; Agneta gjorde yoga, Anne-Marie målade läpparna och Marie och Gunilla packade, kontrollerade, diskuterade, packade om, kontrollerade och diskuterade tills de var nöjda.

 

Agneta

 

Marie

 

Gunilla och Anne-Marie

 I riktigt god tid var vi sedan inne vid starten för Tjejvätternrundan, och kunde till och med sätta oss och ta en kopp kaffe i lugn och ro innan det kl 10.00 var dags för oss att ge oss iväg.

Så här sammanbitet glada och förväntansfulla var vi innan vi gav oss av:

Fr.v. Anne-Marie, Agneta, Marie, Gunilla och Ewa

10 mil och drygt fyra - knappt sex timmar senare var vi alla i mål! Vi hade riktigt bra cykelväder med runt 16°-17 °, ganska molnigt, svag vind och några regnskurar - till och med solen tittade fram då och då. Banan var, bortsett från partiet upp på Omberg, väldigt platt vilket gjorde att det gick att cykla på i ett relativt snabbt tempo. Jag njöt verkligen HELA vägen.

När jag sedan cyklade över mållinjen kom plötsligt, och helt oväntat, tårar av både glädje och lättnad. Kanske inte så konstigt egentligen, eftersom det ju faktiskt varit 1½ års uppladdning med mycket träning, fyra fantastiskt roliga och olika lopp, en bruten fot (och den rehabilitering det innebar) och nu var allt plötsligt över!!!

Så här euforiskt lyckliga var vi när vi kommit i mål:

 

Fr.v. Anne-Marie, Gunilla, Ewa, Agneta och Marie

Under själva loppet blev det inte mycket ätit, så efter målgång var det ljuvligt gott med den currykyckling och pilaffris som vi bjöds på. En kopp kaffe och en bakelse blev det också - för det var vi värda *s*.

På kvällen vidtog ett firande av förnämsta sort: en flaska Dom Perignon som Loui gett Gunilla och sagt att vi skulle ha när vi klarat klassikern - TACK snälla, gulliga Loui!

Alla våra medaljer från Vansbrosimningen, Lidingöloppet, Vasaloppet och Vätternrundan. Och så Dompan, förstås!

Sen åt vi buffé igen, och dj*ar vad vi njöt. Och åt. Och åt. Och åt. Sen somnade vi tror jag *s*.

Nu ska jag njuta segerns sötma i några dagar innan jag sätter mig ner och försöker samla ihop alla tankar och känslor jag har inför den här totala upplevelsen av att ha genomfört -

TJEJKLASSIKERN!

 

 Innan hemfärd tog vi tog en söndagspromenad i den vackra naturen runt Medevi - här är en av mina favoritblommor, humleblomstret.

 Vackra blommor som jag fick av äldsta dottern när jag kom hem <3

TjejVätternrundan!

Dagens träningsdos:
Cyklar 100 km

Före...

... efter!

Barmhärtighet

Dagens träningsdos:

Cyklar 30 km

Iris i full blom

Usch, idag har jag varit tvungen att göra en barmhärtighetsgärning... Den ena tuppen hade varit på den andra så illa att han, helt nerblodad och dan, inte kunde röra sig. Jag vill inte skriva fler detaljer, men han skulle inte överleva och jag kände att lidandet måste förkortas. Det är första gången i mitt liv som jag haft ihjäl ett djur större än en fluga, och jag mår illa. :-(

Kaprifolknopp

Cyklade inte Hisingen runt i söndags. Det blev en liten kommunikationsmiss mellan hundvakten och mig, och tur var väl det för när jag vaknade på morgonen hade jag en dundrande huvudvärk och lätt halsont. Det är närmare ett år sedan jag var förkyld, så varför just nu!? Har följaktligen hållit mig lugn i några dagar, och bara gått lugna långpromenader med hundarna.

Idag mådde jag bättre, så det blev Olofstorpsrundan - det kändes inte hundra, men ok. Har bestämt mig för att inte använda de nya skorna för jag fick skavsår, och eftersom jag inte kunnat cykla på några dagar nu så kommer jag inte att hinna vänja fötterna.

Bara två dagar kvar till Tjejvättern - yippie!!!

Tester

Dagens träningsdos:
Cyklar 13 km

Yoh gjorde MH-test med sin Sökarens Bellis i Kind utanför Svenljunga idag, och det med bravur! Lilla, söta, underbara Bellis klarade sig igenom banan med en otrolig stabilitet och tog sig an varje utmaning med samma positiva energi. Klart hon reagerade på skramlet, overallen, spökena etc men avreagerade på ett självklart och helt fantastiskt sätt - både Yoh och jag kände oss otroligt stolta över henne!

*********

När vi kom hem tog jag en provtur för att testa de nya cykelskorna och pedalerna inför morgondagens övningar. Det var lite knöligt i början att klura ut hur jag skulle få fast skorna på pedalerna, så jag susade runt varv efter varv uppe på Samuelssons stora parkering tills jag kände mig trygg i hanteringen. Det viktigaste var ju sedan att lära mig få AV dem snabbt... *s*

Allt nytt känns förstås ovant i början, man får ju en något annorlunda ställning på både fötter och kropp, och efter den dryga milen jag cyklade idag känns det som att jag nog får ändra inställningen på skons placering på pedalen - den sitter lite för långt fram på tån nu tycker jag. Dessutom ska jag testa att flytta bak sadeln någon centimeter. Men i morgon kör jag som det är nu, och hoppas på att inte få ont någonstans.

Ombokad

Dagens träningsdos:
Springer 3,8 km
Cyklar 5,5 km

"Jag är för liten för att gå själv hela tiden när de stora hundarna springer runt på sin skogspromenad, så jag får mellan varven åka specialdesignad hundryggsäck

- lyckost mig *s*"

Mycket rörelse har det varit idag - skönt! Sprang igång mig några kilometer i morse med Humla & Leia i Baggenbältet, sen var det dags för skogen med Yoh, Levi, de sex vuxna hundarna och lilla Cikoria (som flyttar först i morgon).

Lunch, och därefter upp på cykeln och till gymmet för att frysa mitt kort över sommaren. Trots mina goda intentioner för ett tag sedan har jag inte tagit mig dit en enda gång (bortsett från testet), så nu är det lika bra att ta konsekvenserna av min karaktärslöshet och köra igång till hösten igen *s*.

Vidare till Cykelstudion i Lerum där jag köpte ett par riktiga cykelskor och dito pedaler! Har funderat väldigt länge på det här inköpet, och nu kände jag att det var hög tid om jag ska ha en chans att köra in dem innan Vättern. Lämnade cykeln för översyn - och montering av pedalerna - så att den är i topptrim, och får hämta hem den i morgon.

Har ringt en massa viktiga samtal och bland annat bokat om mig på Orust Runt-loppet från 80 km till 40 km - vågar inte riskera att få ont någonstans när det nu är så nära Vättern...

Kollade också upp vad de erbjuder för frukost på Medevi brunn där vi ska logera nästa fredag - söndag; äggröra, bacon, bröd, fil, frukt etc etc. Toppen! På lördag kväll blir det grillbuffé som vi redan bokat in oss på - HUR gott kommer inte det att smaka!?

Skrev ut mitt startbevis igår kväll, och jag är nu (över)fylld av förväntan inför vad som komma skall!!! :-)

Besviken - men ack, så fel hon hade!

Dagens träningsdos:
Cyklar 30 km

 

En tjej som utbildar sig till hälsocoach gör just nu sin praktik på gymmet, och erbjöd ett konditionstest till dem som ville. Klart det vore kul att göra ett sådant tyckte jag, för det har jag ju aldrig gjort *s*. Började med att fylla i lite data om hur fysiskt aktiv jag är. Sedan gällde det bara att cykla i ett lugnt tempo, med ett visst motstånd, i max 12 min på en träningscykel - under tiden tog hon pulsen ca en gång/min. Jag blev svettig (som vanligt *s*) men inte ett dugg ansträngd, och hann cykla i 9 min innan hon sa att jag skulle sluta.

Därefter hade hon olika tabeller, där hon lade in min ålder, vikt och den puls jag haft under testet. Utifrån det berättade hon sedan - stressat, eftersom hon skulle iväg på en genomgång med en grupp pensionärer - att jag har sämre syreupptagningsförmåga än den genomsnittliga, svenska kvinnan i min ålder och med min vikt, och att jag ska träna mer. Det sista värdet (som jag inte har en aning om vad det var) var så lågt att det inte ens fanns med i tabellerna?! Det var allt - och där satt jag sedan med tappad haka på min cykeltur i det fria, med alla mina tusen frågor :-(.

Besviken undrar jag förstås hur/vad jag ska göra mer än jag redan gör, för att förbättra min "usla" kondition? Vad ska jag dra för slutsats av testet? Det konstiga är ju att jag känner mig både stark och uthållig… Kanske är det den känslan jag ska bejaka? Det tål att funderas på.

*********

Och funderat har jag gjort hela eftermiddagen... googlat och läst intressanta artiklar om syreupptagning, fått lite mer insikt i begrepp som VO2-max etc och med det här i ryggen kunde jag till sist formulera några frågor till Annika (som gjorde testet i morse). Skickade ett sms att jag ville ha siffror att relatera till, för att veta hur jag låg till. Hon ringde upp mig, sa att hon gått igenom mitt test en gång till och att hon räknat fel någonstans bland alla tabeller... ;-). I stället för att ligga på en 2:a - på en skala mellan 1 och 5 - så ligger jag på en 4:a - alltså över snittet.

Nu förstår jag också lite bättre hur hon räknat, och jag vet att jag har 110 i arbetspuls, max syreupptagningsförmåga efter åldersjustering 2,8 l/min  och ett VO2max-värde på 39. Det känns väldigt skönt att min känsla ändå visade sig stämma överens med verkligheten, och jag behöver inte längre fundera över vilken slutsats jag ska dra; man ska lita på sig själv! *s*

  

Hisingen Runt

Marie o jag före...

Dagens träningsdos:

Cyklar 52 km

Hisingen Runt (5 mil på cykel) som är etapp 1 av Göteborgsklassikern, är nu genomförd i ett helt perfekt och strålande väder - plus 20 grader, omväxlande sol och lätta moln, ingen vind :-). Vi klarade oss runt på drygt 2 timmar vilket vi är supernöjda med! Det tempot kommer man nog dock inte att kunna hålla när distansen blir den dubbla i Vätternrundan om tre veckor:-).

 ... Anne-Marie, jag och Marie efter

Aj, aj, aj...

Saxifraga vid "stora" dammen

träningsvärk... aj, aj, aj... dragit gräsklippare några timmar för att lindra... aj, aj, aj... utmattad... aj, aj, aj... sovit middag... ja, ja - det blir nog bra. 

Övervinna motstånd

Dagens träningsdos:
Gym 1 tim

Äppelblom när den, i mitt tycke, är som allra vackrast

Tog mig i morse i kragen och åkte ner till gymmet där jag inte varit sedan i slutet av mars, när jag hade en PT-tid med Ola... Vi pratade då om hur jag skulle komma över mitt motstånd mot styrketräningen, och han gav mig rådet att bara köra några enstaka maskiner i, typ, 20 minuter för att det inte skulle bli för långtråkigt. Hjälpte hans kloka råd? Icke. När dagarna blir längre, vädret varmare så att jag kan vara utomhus och springa, cykla och gräva i trädgården, och jag inte längre behöver träna kondition på gymmet så har jag så otroligt svårt för att gå inomhus och bara lyfta skrot. Trots att jag vet att det är nödvändigt för att bygga upp, och underhålla, de viktiga bålmusklerna.

Nu har jag i alla fall haft ett allvarligt samtal med mig själv, och beslutat att två dagar i veckan ska jag ta mig till gymmet oavsett väder. Får köra lite KBT för att stärka upp psyket *s*.

Solen skiner - halleluja!!!

Vägen och målet

Dagens träningsdos: 
Cyklar 31 km

 

 Älskar blommande gullviva och förgätmigej- det är VÅR!

 

Med stormsteg närmar vi oss vår sista etapp, 10 mil i Vätternrundan, av Tjejklassikern som inleddes med 1 000 m i Vansbrosimmet i juli förra året. Kommer ihåg hur fruktansvärt nervös jag var inför det... gillar ju egentligen inte vatten, men hade, tillsammans med mina fyra gudinnekompisar Marie, Anne-Marie, Agneta och Gunilla, tränat flitigt hela året. En gång i veckan ca 1 000 m i Nolhagabadet med efterföljande fika, förstås *s*. De knappa 40 minuter loppet tog var dock en barnlek jämfört med vad som komma skulle; i augusti då vi sprang 10 km i Lidingöloppet och i mars i år då vi åkte 30 km i Vasaloppet.

Följande citat ur GP 11 maj 2012, av Eric Hilmersson, sammanfattar väldigt bra min syn på vad det handlar om:

"... att själva loppet egentligen inte är så viktigt, att det är resan som är målet och att ingen kan ta ifrån oss alla träningspass som vi ju faktiskt genomfört ... För så är det ju - det stora jobbet är gjort, nu är det dags för fest."

Precis så tycker jag - varje lopp har varit EN FEST! *s*

*********
Plockade ut Pantern ur garaget idag, trotsade de regntunga skyarna och gav mig av runt Sävelången. Det är så otroligt vackert när vitsipporna täcker marken och violer, "rävrumpor" (åkerfräken), humleblomster och kabbeleka är som allra skirast. Att cykelturen dessutom ackompanjeras av fågelsång i olika tonarter gör att jag blir alldeles pirrig av lycka! Fortsatte ner till Lerum/Almekärr, sedan via Hedefors och Stenkullen tillbaka till Floda och hem - allt för att få ihop drygt tre mil.

Jag tycker allt bättre om min cykel ju mer jag lär känna den och förstå mig på hur den ska användas. I början körde jag mest på andra drevet, men när jag nu förstått att treans drev tar mig framåt mycket snabbare med samma input av energi så blir cyklingen än roligare *s*. Att köra på treans drev och, säg, fyrans växel gör att till och med uppförsbackarna - om de inte är alltför långa och branta - avverkas i hyfsat tempo. Me like.

  Min nya svarta Panther som jag är sååå glad över!