onsdag 3 juli 2013

Från ax till limpa

Klicka på bilderna för bättre upplösning
Här har vi då axet - en syn som inte gjorde någon glad...

Är sååå nöjd med att det äntligen blev ordning i den del av trädgården som varit ett riktigt sorgebarn med sin av åkerfräken och såpnejlikor igenvuxna sandlåda, där barnbarnen förgäves försökt hitta någon sand att gräva i. Och med den uråldriga prakttryn som bara stod och såg risig ut när den inte blommade.

Eftersom det är sydvästläge och därmed soligt och skönt så ville jag ha en liten örtagård med ett växtskåp, och tillräckligt med utrymme för att kunna sitta och njuta i varm sol med ett glas vin. Om man tycker om vin vill säga, vilket jag inte gör - men det LÅTER så mysigt JJag nöjer mig med te eller kaffe vilket oxå är himla gott, faktiskt.


Väntar på att få komma i jorden

Börjar med att gräva bort prakttryn - vilket tar sina modiga timmar - och sedan är det grässvålens tur. Behövs inget gym här inte.


En hel del gräva blir det, men det är kul ...


... och så får jag ju så fantastiskt god hjälp av gårdshundarna...

Därefter är det dags för flis och utplacering av stenar - ett inte helt lätt pussel när alla "bitar" inte bara är olika stora utan, vad värre är, olika tjocka...




... men även här har jag kallat in experthjälp, och som tur är så är jag inte särskilt millimeterpetig. Vid närmare eftertanke inte särskilt petig alls. Med vissa saker.



Det dröjer inte länge innan stenarna är på plats och hela ytan ordentligt genomvattnad med hjälp av ett av barnbarnen. Vilken tur jag har som får så mycket hjälp hela tiden! J

I mellanrummen mellan de stora stenarna ska småstenar och växter ner. Växter som tål att trampas på av nakna fötter.




Mot väggen ska alltså växtskåpet, modell mindre, stå så att mina tomatplantor kan få värme och vindskydd.

Här börjar växtskåpet ta form

Eftersom jag gillar allt som är använt, gammalt, slitet och nött så letar jag mig igenom skrymslen, uthus och vrår för att hitta virke, armeringsmatta, fönster och annat som behövs, och lyckas klara mig utan att köpa en enda liten brädstump.

Några gångjärn och fönsterhakar får dock införskaffas i ”träboa” och tjärolja i ”färgboa”, men man får ju inte vara fanatisk...


Armeringsmatta är otroligt användbart, och så vackert ihop med växter

Skrapar fönster, tjäroljar allt trä, lägger ut tegelsten och vanlig gråsten här och där, planterar och sätter upp armeringsmatta där Grodan Boll (som levt läääänge under jord) får hänga i väntan på att vildvinet ska klättra upp.


GrodanBoll i egen hög person

Och plötsligt en dag är den (limpan alltså) klar!!!



Nu väntar jag bara på att få plocka de första tomaterna, och att squashen ska mogna

Det är verkligen inte spektakulärt på något vis, men det blev precis som jag ville ha det – att det ska se ut som om allt funnits här i evinnerliga tider…






















Zinkbaljor som jag använder till precis ALLT; ogräskärl, fottvätt utanför dörren, plaskplats för minsta barnbarnet, sandbad till hönsen, torkplats för nässlor och bär, fågelbad, skördetråg - you name it! 

Vad gäller växtval har jag (utöver mina egna behov av kryddor, sallad, gräslök, dill etc) i första hand tänkt på att det ska vara lockande för fjärilar, humlor och bin som behöver nektar - och så att det ska vara vackert! 

Något som doftar ska oxå in vad det lider.



Kantnepeta



Gulbrokig timjan



Lavendel



Salvia




Citrontimjan



Och så den vackraste av alla - backtimjan

Det kommer att bli vindskydd, större land och fler växter så småningom. Sedan ska örtagården och jag åldras vackert tillsammans J.

*******

Där det finns barn måste det finnas en sandlåda så klart och när den gamla nu kasserats blev det en ny med mycket bättre placering, nämligen vid lekstugan.

Så där - nu är alla nöjda och glada!


Även lekstugehörnet har fått en uppfräschning

Ha en riktigt skön sommar!
J


måndag 1 juli 2013

Sommarlovsäventyr

Klicka på bilderna för bättre upplösning
Vackra Loholmen i sjön Anten


En riktigt härligt äventyrlig dag fick tre av barnbarnen och jag idag. Vi skulle hälsa på morfars/farfars sambo när hon kröp omkring och var amatörarkeolog vid en utgrävning på Loholmen, strax utanför Gräfsnäs i sjön Anten.


Herregud - är det DEN vi ska åka med?


För att ta oss dit skulle vi åka med en båt (trodde vi) som visade sig vara en brygga med en bänk och en låda som enda sittplatser.

Glada i hågen äntrade vid dock den ranka farkosten, klädde på oss flytvästar och satte oss tillrätta. 10 - 15 meter från land när skepparen skulle svänga ut på öppet vatten så small det till, ett motorfäste gick av och hela motorn sjönk till botten!

Det blåste kraftigt och vi drev sakta in mot en vassrugge, men som tur var fanns två långa störar ombord som vi kunde staka oss in till bryggan med!

Gissa om barna tyckte det var spännande. Och lite läskigt på samma gång.

 


Det blev till att hoppa i land igen och ta en fika i väntan på annan transport (som så småningom kom i form av en riktig båt som en privatperson vänligt nog körde ut oss i). Mellan tuggorna spekulerade de små snillena vilt om hur det nu skulle gå för alla dem som var där ute på ön - hur skulle de komma hem? skulle de få någon mat? kanske kunde de simma i land?




Den här vackra kvinnan (som lär vara en avbild av Gustav Vasas andra hustru Margareta som en period bodde här ute) hälsade oss välkomna när vi kom över till ön.




När vi väl kommit fram möttes vi av en febril aktivitet – ett 50-tal glada amatörer såväl som utbildade arkeologer stod på knä med näsan i backen och grävde med små spadar, bar jord eller silade.


Bonusmormor/farmor in action












Lunchtomt...

Greve Gomerprojektet (som utgrävningarna heter) har fått namn efter den greve som på 1200-talet byggde borgen. Den borg som sedan var bebodd av idel, ädel adel till mitten av 1500-talet. Följande intressanta fakta finns att läsa på Wikipedia:

"På Loholmen finns ruinerna av Loholms borg, föregångare till Gräfsnäs slott. Resterna av en 200 m lång och 4 m bred bro som ledde ut till borgen från fastlandet har genom dendrokronologisk undersökning daterats till 1301. Tegel från källarvalven har bedömts vara slaget på 1200-talet. På 1550-talet användes sten från borgen när Gräfsnäs slott uppfördes. Under en utgrävning sommaren 2011 hittades rester av en mur, samt ett metallföremål som man tror är ett gångjärn. Vid utgrävningar i skiftet juni - juli 2012 har man troligen bevisat att borgen brändes i stället för att ha, som man tidigare trott, plundrats för material till Gräfsnäs slott."


En hel del fynd har gjorts under de hittills tre, av fyra, dagar som grävandet pågått och här kommer ett litet axplock - visst är det fantastiskt att tänka sig att föremålen kanske är mer än 800 år gamla!
















Det här tyckte jag såg ut som ett öra... att det bara är slagg är inte ALLS lika spännande


När barnen sett sig omkring en stund och fått svar på sina frågor tog vi en liten promenad ner till vattnet där det fanns lämningar av något yngre datum, nämligen efter kanadagäss, i form av träck och
FJÄDRAR!

"Ska vi byta, ska vi byta, ska vi byta fjädrar med varann...?"




"Där är en till - den kan du ta!"


"Titta mormor - är de inte fina!?"

  
Kanske en blivande arkeolog?










Mmmmm - smultron... 





... e GOTT!



"Nä, nu får det vara nog - jag vill inte vara med på fler bilder!"


Underbart är kort sägs det, så snabbare än snabbt var det dags att vända hemåt igen - den här gången blev det en härlig (och utan missöden) åktur på "båtbryggan".

"Skönt att känna fast mark under fötterna igen!" summerade ett av barnbarnen dagen när vi kom i land.

Underbara ungar!