torsdag 22 december 2016

Budapest i dagarna tre


Klicka på bilderna för bättre upplösning
St Stefansbasilikan


Tre dagar i början av december i Budapest skulle på bästa sätt utnyttjas så försökte förbereda mig innan avresan genom att fråga vänner och bekanta om vad vi absolut skulle se, och läsa resehandböcker. Insåg till slut att det inte skulle fungera att springa omkring och leta efter nedskrivna adresser eller försöka följa instruktionerna från en bok om vilken spårvagn vi skulle ta vart och vilken hållplats att hoppa av på, utan väl framme blev det helt enkelt en bra karta och några få utvalda objekt som vi ville se och uppleva. Sedan var det bara att promenera på och insupa staden med öppna sinnen.

Med kläder efter väder och väl ingångna skor tog vi oss an ett soligt, vindstilla och kyligt Budapest och eftersom vi gillar att gå så gjorde vi just det; gick och gick och gick ...


... på en smal gångstig med trappor i många hundratals upp på Gellértberget. Där stod frihetsstatyn i form av en kvinna med ett palmblad i uppsträckta händer som en hyllning till ryssarna och deras befrielse av staden i slutet av andra världskriget.
Efter kommunismens fall har statyn fått en ny inskription:
"Till minne av alla dem som offrade sina liv för självständigheten, friheten och Ungerns välgång"


Vacker kvinna som flankeras av ...


... just det - en vacker man ...


... eller rättare sagt två


Inversion över Pest sett från Gellertberget 



... på Donaukajen med det otroligt gripande minnesmonumentet "Skorna" från 2005 och en hel rad dam-, barn- och herrskor gjutna i brons vilka symboliserar alla de judar som fördes hit från kvarteren strax ovanför, avrättades och skyfflades ner i vattnet.

"Skorna"












Den vackra utsikten över floden och Buda på andra sidan, och den imponerande stora och tjusiga parlamentsbyggnaden förmådde inte riktigt ta bort känslan av obehaget som skorna väckte.

Buda och Donau med sina båtar och pråmar


Ungerns parlament



Vackert från alla håll och vinklar



Utsnitt av parlamentsbyggnaden



Szeeheny lanchidbron (Kedjebron) som är en av de fem broar som förbinder Buda och Pest 



Och så gick vi på gågator och torg med julstämning, musik och fullt med folk, och rader av stugor som dignade av julpynt, hantverk och mat.

Med dofter av varmt "blåbärsvin", korvar på längden och tvären, langos, kyckling-, grönsaks- och köttgrytor i gigantiska fat.

Och med färgämnesstinna godisar och bakverk.




Vårblommor i lera, lite malplacerade i tid men fina var de


















Kanske inte riktigt min julpyntsstil










Hoppas verkligen att den hade ett lyckligt liv


Smått makabert :-( 



Vimmel och mingel






Nyckelringar! 





Ungersk julgran med inspiration från Lars Wilks?


... vi gick också på bakgator med husfasader i skriande behov av renovering och med en sliten port som dolde en av Budapests äldsta saluhallar.


I de judiska kvarteren var det mesta slitet och nergånget


I ett hus på Hunyadi Tér hittade vi efter en del letande till slut saluhallen
i porten bakom Herr Gårman





Här var priserna helt andra än på julmarknaderna


"Huset är ruttet men fasaden är ju snygg så den sparar vi!"
Intressant renoveringsstrategi :-).




Över hela staden fanns skulpturer och installationer som påminde om både första och andra världskriget med förintelsen.

Tänk att det går att få fram så mycket innerlighet ur ett stenblock!








Mitt i centrala staden fanns en jättefin tribut till Raoul Wallenberg




 

På en liten gräsplätt mellan livligt trafikerade gator och i närheten av Elisabethbron dök detta konstverk upp

  Siffrorna påminner om alla miljontals judar som gasades ihjäl i koncentrationsläger



Framför "tratten" låg skyltar med alla koncentrationslägrens namn




Konst möter konst









Utanför Gellertbadet





Skön soffa i offentlig miljö - måste väl kallas modern konst?



Var även tvungna att korta sträckor gå på larmande, avgasstinkande huvudgator som vi, trots alla vackra hus, så snabbt som möjligt tog oss ifrån.
Jag verkligen avskyr dålig luft och äcklig bensinlukt!

Ordningsman som lever farligt







Det är de små, små detaljerna som gör en byggnad






När vi inte gick, satt vi på fik och drack kaffe med mumsiga tilltugg.

Eller på restauranger och åt fantastiskt god mat, drack öl och "pratade" ungerska med servitörerna - det gick (milt sagt) sådär, fast alla blev glada över att vi i alla fall försökte ;-).

Toalettbesök ingick alldeles gratis - halleluja!


Gellertbadets café






Oxfilé i bit (!) med goda tillbehör


Godaste pastan jag ätit; räkor, vitlök, spenat, sockerärtsskidor, körsbärstomater


Och öl förstås!


Eftertraktad liten papperslapp




När vi inte gick eller satt på fik/restaurang så köpte vi varma drycker som choklad med rom eller vin med blåbär ur osexiga pappersmuggar vilka intogs stående utomhus - herregud vad det var gott!!!

Lunch åts även den stående och ute, och kunde bestå av langos eller något delikat från de ångheta grytorna.



Det var svårt att välja



Varm choklad med rom - den med grädde är min ;-)



Det varma vinet med blåbär i var bara såååå gott!



Langos - den med korv är INTE min ;-) 



En kväll hade vi bokat konsert och fick lyssna till en stråkseptett i den otroligt vackra och magnifika Sankt Stefansbasilikan.
Funderade under hela konserten på hur i hela friden musikernas fingrar lyckades få fram några toner överhuvudtaget eftersom det var så isande kallt.


"Ego sum via veritas et vita"
Jag är vägen, sanningen och livet

Szt Istvàn basilika by day ...


... and by night





Konsertprogrammet med bl.a. det vackraste klassiska stycke jag vet - 
Albinonis "Adagio"










Och så var det ju förstås nödvändigt med ett badhusbesök! För oss blev det Gellertbadet (som ligger alldeles nere vid floden på Budasidan) där vi efter en hel del irrande i alla gångar och prång slutligen, och med hjälp av en tillmötesgående vakt, slutligen hittade fram till relaxavdelningen där vi fick en alldeles underbar och avkopplande massagetimma.

Så mycket bad blev det dock inte eftersom badmössa var obligatoriskt och det är väl inte direkt något man packar med sig. Men vi njöt i alla fall länge i de varma bassängerna där man fick gå i barhuvad. 


Pampig entré



Det vackra taket med mosaikfönster i entréhallen


Trappor upp och ner, gångar hit och dit - tur att det fanns en hjälpsam vakt som kunde lotsa oss rätt



Inga kommentarer ;-)



Svårt att få en bild på badet utan en massa folk som stör ;-)



Eftersom vårt boende låg en bit utanför centrum, gick vi förstås också trottoarledes fram och tillbaka mellan hotellet och Metron, linje 2, där galoppbanan och obebodda hus dolde sig bakom en kilometerlång mur.


Expo congress hotel ... 


... och vårt mysiga rum


"Här ska ingen komma över oskadd"


Snygg skylt i all sin enkelhet



Vackert i kvällsljuset


Tre dagar går skrämmande snabbt, men tycker ändå att vi fick en ganska bra bild av staden som jag nog lite grand tyckte saknade värme (och då menar jag både bokstavligt och bildligt).

Nu hann vi förstås bara med Pest som är den nyare delen, och kanske hade vi fått en annan, rättvisare, uppfattning om vi utforskat Buda också.

Hur som helst - mysigt var det.

Önskar alla vänner och andra som jag känner en riktigt

God Jul
och
Gott Nytt 2017


Kedjebron med slottet i bakgrunden